2022-09-28
Att få sitta med en tavla av Picasso i handen är få förunnat. Rembrant, Magritte, Tizian - Anna Catellani har jobbat med dem alla. På frågan om hur det känns säger hon utan att tveka:
– Trevligt!
Anna Catellani har arbetat med konst i över 40 år. Sedan 1989 driver hon Ateljé Catellani som innehar världsledande expertis inom konservering, restaurering, värdering och analys av konst samt räddningsinsatser vid brand och vattenskador.
Efter att, som ung, ha studerat konst i Italien läste Anna Catellani konstvetenskap i Uppsala innan hon återvände till Italien för att gå utbildningen till konservator på Palazzo Spinelli Nicolini i Florens, en av världens bästa utbildnigar på området. Utbildningen ledde till en tjänst som konservator på Moderna Museet i Stockholm.
– Det var en väldigt viktig arbetsplats i sammanhanget som konservator, så där arbetade jag några år och lärde mig det som jag inte lärde mig fullt så mycket av i Italien, nämligen om modern och kontemporär konst.
En dag i Ateljé Catellani kan se olika ut. Vissa dagar handlar det om att restaurera en målning som är gammal, har krackelerat eller tappat färg på grund av ålder eller skada. Då gäller det att, precis som en läkare med sin patient, först ställa en diagnos. När Anna Catellani har definierat vad problemet är väljer hon tillvägagångssätt och vilken strategi som behövs för att rädda verket.
– Det finns mycket regler och paragrafer för yrket, det finns ju flera skräckexempel där det har gått fel. Vi är inte konstnärer, ambitionen är inte att återskapa. Ordet ”renovera” finns inte i vår värld; vi restaurerar och konserverar. Konservera betyder att förlänga konstverkets liv och restaurera betyder att vi återställer det, om det till exempel är saker på ytan som är väldigt störande, som bitar och färg. Så vårt jobb är inte ett skapande yrke utan det är en disciplin.
"Utan att lära sig historia så kan man aldrig förstå konsthistorien. Du kan aldrig särskilja konsten från våra fotavtryck i tiden."
Verken och tekniken med vilken målningarna har gjorts kan skilja sig mycket åt beroende på vilken epok de kommer ifrån.
– Det är som en halskedja med olika pärlor, där varje pärla är en epok. De skiljer sig åt för att konsten är en spegelbild av samhället, därför är den så viktig. Den genereras ur samhällsfenomen och historiska händelser, politiska, geopolitiska, ekonomiska. Utan att lära sig historia så kan man aldrig förstå konsthistorien. Du kan aldrig särskilja konsten från våra fotavtryck i tiden.
Konstens värde blir extra tydligt när den riskerar att förstöras. Därför samarbetar Anna Catellani med brandskyddsföreningens restvärdesräddning, RVR, och rycker ut som konsult efter bränder för att rädda de utsatta konstverken.
– Ibland brinner det där det finns föremål som är viktiga att bevara. Allt är såklart viktigt men alla föremål är inte bärare av samma viktiga information och de som är det är oersättliga.
Samarbetet går till så att Anna Catellani kan få ett samtal, dag som natt, och så åker hon till platsen så fort branden är under kontroll. Till exempel kan det vara ett museum där man har släkt en brand med vatten.
– Vatten påverkar ju konstverket på ett väldigt negativt sätt och det kan gå extremt fort om det vill sig illa. Inom två timmar kan vi ha en dramatisk situation som måste omhändertas, annars förlorar man konstverket. Vem bestämmer hur pass akut läget är? Det gör jag. Hur ska vi hantera de här konstverken, ska de vara liggande eller stående? Vad är nästa steg? Vad är värdet på de här?
Det är en lång kedja som kräver mycket kommunikation kring arbetet, från brandkåren hela vägen fram till Anna Catellani och vidare till saneringspersonal och försäkringsfrågor. Det viktiga är att det finns någon där som kan se vilka konstverk som behöver prioriteras. Nästan alltid går verken att rädda.
– Jag har aldrig varit med om att det inte gått att rädda, men ibland kräver det väldigt mycket arbete.
Att yrket handlar om passion är inte svårt att förstå. Anna Catellani besitter världsledande expertis i ämnet och utöver arbetet i ateljén och räddningsinsatserna föreläser hon som extern föreläsare på Uppsala universitet och vid nationella och internationella sammankomster.
Vad det bästa med yrket är har hon svårt att svara på.
– Det är som att fråga en kock som är i köket omgärdad av tomater, gurkor och kött vad som är det bästa. Allt! Utan passion finns ingen profession, brukar jag säga. Jag drivs av att jag ser hur konstverken lever under mina händer, det är en obeskrivlig känsla. Det är helt fantastiskt att jag, som verktyg i denna värld, kan tillföra den här förändringen, den här förbättringen.
Trots att det inte ger riktigt samma känsla som i början att hålla i de stora mästarnas verk är det något som Anna Catellani inte kan vara utan, då känner hon sig inte hel.
– Långa semestrar är inte för mig, jag måste vara i ateljén och känna doften av färgerna och ha tavlorna under mina händer. Det är mina barn, kan man säga.
Matilda Wirström
Skribent