Jason målar porträtt med flera dimensioner
2022-11-10
Med små penseldrag skapar Jason Andersson porträtt i olja som får betraktaren att stanna upp. På avstånd ser man hur ljuset faller över de ansikten som tagit form på dukarna, det är som att personerna som avbildats vill säga något. Går man nära kan man urskilja hudens ojämnheter och de tunna, individuella hårstråna.
Under flera år arbetade Jason Andersson som fotograf, och genom linsen har han närt en stor förståelse för ljus och skuggor, något han bär med sig i skapandet av sina porträttmålningar.
– Jag ville hitta ett sätt att kombinera fotograferandet och måleriet, och med porträttmålningarna kan jag det. Jag väljer ofta motiv som har en tydlig skillnad mellan ljus och skugga, jag vill ha en bild som jag känner kan få liv genom oljefärgen och då är ljuset väldigt viktigt.
Med porträtten föds också dialoger med människor i större utsträckning än när hans fokus i måleriet låg på byggnader. Jason beskriver det som något “humanitärt”, att man som betraktare av ett porträtt känner ett behov av att prata om konsten.
– Jag tror att när vi som människor ser en annan människa vill vi försöka förstå. Jag tror det är det som lockar. Och jag gillar den kontakten man får, det är något jag ofta hade som fotograf men som jag har saknat i mitt måleri.
Jason målar både för sin egen skull men tar även emot beställningar. Det viktigaste är att porträtten han målar berättar en historia, oavsett om det är ett beställt verk eller en målning som han skapar för egen del.
– Jag vill hitta historien bakom personen, något som den har upplevt som lyser igenom. När jag målar själv så är det så jag tänker. När jag gör ett porträtt på beställning, då får jag prata med personen, höra vad den vill att porträttet ska stå för och vilken känsla man vill att det utstrålar.
Det man möter i Jasons porträttmålningar är melankoliska, stillsamma motiv. Men som i exempelvis hans målning föreställande en man i profil med ansiktstatueringar, är det mer komplext än så. Jason balanserar ljuset och skuggorna, och väljer medvetet ut vilka porträtt som ska få ta form på hans pannå, eller duk. Just det här porträttets historia sträcker sig hela vägen runt jordklotet.
– Den ursprungliga bilden var inte helt lätt att få till och togs av en fotograf i en studio i San Francisco. Jag valde att det skulle vara en vit bakgrund eftersom mannen själv, enligt mig, hade så mycket att berätta. Han behövde inte skarpa skuggor, istället har bilden ett ganska hårt ljus. Den döljer ingenting, den är extremt tydlig som den är.
Mannens tatuerade ansikte och stolta hållning uttrycker en sak, men blicken något annat.
– Det är en man med helt annan erfarenhet av livet än vad gemene man har. Hans tatueringar i ansiktet är som ett sätt att kommunicera det. För mig var det viktigt att det inte bara var en målning av en man med tatueringar. Det var viktigt att kunna se stoltheten och den här nedslagna blicken.
Går man nära Jasons porträtt finner man en helt ny berättelse. De små penseldragen som utgör de fina detaljerna i ansiktet och de individuella hårstråna gör att blicken slits från motivet och istället uppslukas av detaljrikedomen.
– Det är en dimension av mer måleriskt berättande. När folk tittar på mina porträtt så är det vanligast att de pratar om vilken känsla målningen utstrålar. “Oj, den ser så ledsen ut”, “Den ser stark ut”, eller “vad har hänt den här personen”. Men det är oftast när man ser dem på avstånd. När man går närmare får jag ofta frågan hur jag har gjort det. Det är som två dimensioner.
Se mer av Jason Anderssons konstverk här.
Redaktion
Hitta din originalkonst på
