När jag var fem fick jag låna min mammas kamera och skulle ta en bild på henne sittandes på en trappa. Bara halva mamma kom med på bild, fokuset hamnade istället på cykeln som stod bredvid. Bilden var kass, men jag var fast och en livslång kärlek och fascination uppstod till kameror och fotograferandet.
Jag har fotograferat och målat hela mitt liv. Det har alltid varit viktigt att få utlopp för min kreativitet.
I takt med att mobiltelefonernas kameror blivit bättre och bättre har mitt fotograferande utvecklats. Det funkar verkligen att ta bra bilder med en telefon! Det är den snabba ögonblicksbilden jag är ute efter, den där solljuset i den trasiga vindrutan på skrotbilen är helt rätt, eller när vinden gör att gardinerna fladdrar vackert i fönstret till ödehuset. Urban Exploring kittlar fantasin. Ögonblick som passerar på några sekunder. Men även ögonblick som blivit så många att mänskligt liv har försvunnit.
Inom måleriet är det främst porträtt som gäller. Ansikten där man ser spår av livet som levts och glimten i ögat.