2022-01-10
På trottoaren omgiven av stadens myller kan det vara svårt att finna ro i stunden och fånga ögonblicket. Men den som istället tar sig ut i naturen märker hur tystnaden och lugnet automatiskt bjuder in till en skönare tillvaro där vackra detaljer sakta knopprar fram. Skogens totala inramning är som gjord för att få tiden att gå långsammare, och för fotografen Malte Johansson är det inget annat än en förutsättning för att fånga skönhet i kameralinsen. Vare sig det handlar om ett rådjur som fort vaknar till liv för att studera en plötslig rörelsel i buskarna, eller en skalbagge som sakta vandrar upp för en ek, så finns det oändligt av spännande bilder att fånga bara man verkligen vågar låta saker få ta sin tid.
– Det har alltid känts så självklart för mig. Så fort jag behöver samla kraft är det som att naturen rycker tag och bara släpar ut mig i skogen, och när jag väl befinner mig där blir sinnet lugnt som en filbunke. Det kan ta ett litet tag att smälta in i stämningen, framför allt för den som kommer med surret från en hektisk dag i storstaden i bakhvudet – men det går. Det viktiga är att man kapitulerar för storheten man ser, doftar, hör och känner framför sig. Att ta in det plötsliga, och även det stilla. Jag kan sitta i timmar och titta på en lappmes som flitig jobbar runt bland trädstammarna med sin näbb och vingar. Den finns en enormt vacker och härlig stillsamhet i att se hur exempelvis en fågel under en dag arbetar med att plocka upp material för att bygga ett bo till sin familj. Jag skulle säga att den största skatten av alla finns att hämta för den som verkligen ger sig tid att stå och ta in naturens processer. Det är lite som att man helt plötsligt kan se lösningar på saker och ting man tänkt på tidigare i naturens eviga mönster. Alla väsen i skogen utför sina sysslor med extrem precision och närvaro. Det finns ingen slöseri med tid eller energi, och att studera det arbetet är som att se ett enda vackert konstverk.
Malte Johanssons styrka finns i bildernas bakgrunder. Eftersom han sällan har bråttom med fotograferandet kan han med fördel vänta på att motivet, exempelvis en fågel, ska flyga iväg till en annan, mer tilltalande plats för att nå närmare sin vision med verket.
– Det är en sådan glädje i att låta saker och ting ta sin tid samt att förstå sig på djur och natur, och för att kunna göra det behöver man släppa sin uppfattning om vad man bör fylla en viss tidsram med.
Vilka tekniker använder du?
– Något jag märkt är att detaljer i bakgrunden kan vara viktigare än det som står i fokus i bilden. Den stora skatten finns för den som verkligen studerar något och tillåter små beståndsdelar tillföra för helheleten. Den som stressar sig igenom att titta på bilder kan gå måste i budskapen som kommer med en vy av vidsynthet. För mig handlar fotografi om motsatsen till den stress så många i samhället ständigt går runt och bär på. Fotografi är tålamod.
Hur blickar du framåt med ditt fotograferande?
– Det är åtminstone inte pengar som är drivkraften. Att bli rik ointresserar mig helt och hållet. Jag vill bli en glad pensionär och dit når jag nog bäst genom att försöka vara en härlig person, även mot andra fotografer och kollegor. Min största önskan är att konstnärer och fotografer sinsemellan började samarbeta mer istället för att motarbeta och tävla med varandra i precis allt. En del fotografer dumpar exempelvis sina priser väldigt mycket just nu för att få in pengar. Det är sådana tider, vilket skrämmer mig lite. Värdet på en bild år 2021 har förändrats oerhört mycket om man bara backar några år tillbaka. Det behöver även byggas upp en respekt åt fotografer som faktiskt åker ut och ger ett motiv sin oerhörda tålamod för att sedan komma hem med en så perfekt skildring av en situation det bara går.
Vad vill du uppnå/förmedla med din konst?
– Då skulle jag kort och gott säga att det handlar om att skänka mer glädje. Jag har kämpat mot cancer i två olika skeenden och fått mycket bra hjälp. Därför har lovat dem på lasaretten i Gällivare att få en bild av mig till varje avdelning. Och jag ger mig inte förrän jag gett bort sex bilder.
Vilket budskap vill du förmedla till betrakatren av dina bilder?
– Man ska inte vara så manlig utan istället släppa ut sina känslor. Jag kommer ofta tillbaka till mitt rätta jag, jag kan se grejer efter ett tag. Det låter ju sjukt. Jag var vid Killingefallet tidigare i år och såg laxar som var på väg upp. Då tog jag fram kameran och försökte få så långa slutartider på fiskarna som möjligt, och panorera efter deras rörelser. Där fick jag till bilder jag verkligen är stolt över jus för att jag aldrig sett någon annan gjort något liknande. Tyvärr är det lite av nosen på en lax som saknas, men jag tror ändå att jag kommer ha med mig den bilden för resten av mitt liv.
Varför började du fotografera?
– I högstadiet hade jag en bildlärare som troligtvis såg mig med andra ögon. På den tiden var jag duktig på att rita med kol och blyerts och blev uttagen till en rittävling i Oxelösund. Jag ritade en kyrka och tyvärr fick jag aldrig tillbaka bilden. Mitt målande har sedan sakta men säkert gått över till fotograferande. Bilder säger mer och på grund av min dyslexi och att jag har svårt att skriva ner mina känslor så använder jag gärna bilder för mitt eget minnes skull. Det eda jag vill förmedla med mina bilder är kärlek till djuren och naturen. Avslutningsvis vill jag även passa på att tacka Marie Linde på Bildproffsen, samt provformat i Umeå. De tror på mig, vilket är fint.
Se mer av Malte Johanssons verk här!
Malte Johansson vill även tacka:
Marlon Appelgren
Writer