Catrine Näsmark – Porträtt, motorer och mod att måla livet som det är
av Erik Nordlander
Publicerat: 2025-04-11
En Cadillac Eldorado från 1974, ett porträtt av drottningen och en hoj med sidovagn som blivit målarduk – välkommen till Catrine Näsmarks värld. Här går konst och liv i ett, och gränsen mellan äventyr och ateljé suddas ut.
– Jag målade på nätterna, scenograferade på dagarna. Sen tog måleriet över allt. Nu är det bilar, berättelser och porträtt i tvåmetersformat som gäller – och ibland en kunglig gäst eller två, säger hon med ett skratt.
Efter en stenhård utbildning på Royal Danish Academy of Fine Arts kastade sig Catrine rakt ut i arbetslivet dagen efter examen. Åren i Köpenhamn förändrade henne i grunden.
– Det var tufft. Inget medhårsstrykande, som i Sverige. Allt blev ifrågasatt. Men jag är otroligt glad att jag klarade det – det gav mig skinn på näsan.
Scenografi var länge hennes yrke, men måleriet smög sig in på nätter och helger tills det till slut tog över helt. Idag ser hon tillbaka på scenografens sätt att närma sig text – som en viktig grund även för måleriet.
– När jag målar porträtt gör jag ofta omfattande research. Som i serien Women of the Frontier – tjugo kvinnor som förändrat historien. Jag läste, lyssnade, såg filmer, och lät det sjunka in. Porträttet blir min tolkning av deras berättelse, precis som en scenograf tolkar ett manus.
När hojen blir duk
I Catrines målningar dyker återkommande teman upp: gamla bilar, motorcyklar, långa resor, impulsiva inköp. Men det handlar inte om nostalgi eller teknik – det handlar om känsla.
– Jag har en svaghet för Cadillacs. De luktar så gott, säger mina barn. Och jag måste bara ha dem. Sen kommer jag på att jag inte kan meka, säljer bilen – och målar av upplevelsen.
Målningarna är som minnesfragment, laddade med frihet, galenskap och glädje. Som när hon körde Stockholm–Bordeaux på en gammal motorcykel med en tavla fastsurrad på ryggen – en resa som blev till målningen Bennys Äventyr.
– Det är inte bilen eller hojen, det är känslan. Gemenskapen, äventyret. Jag älskar det där opraktiska. Att köra en Eldorado från ’74 är som att köra ett konstverk. Och jag vill liksom vara den bilen.
Just nu har hon en gammal BMW K 1100 i garaget – med målade kåpor och ett nytt motiv, rakt på, utan regler.
– För att den är min, och jag kan. Såklart.
Porträtt med pondus
Att måla människor har blivit ett livslångt engagemang. Under de senaste 25 åren har Catrine gjort allt från privata beställningar till uppdrag av kunglig dignitet. Bland annat finns hennes porträtt av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på Kungliga slottet i Stockholm.
– Det var jättekul. Jag har massor av roliga historier därifrån… men de får stanna hos mig. Förutom en: jag föreslog att drottningen skulle åka bakpå min hoj. Men Säpo sa nej.
Det som fascinerar henne med porträtt är mångfalden – att varje människa är en hel värld.
– Ingen är ensidig. Jag vill fånga ett uttryck, en situation, något som känns levande. Porträtten får gärna vara stora – det är en hyllning, då ska det ta plats.
Hennes process är lyhörd och intuitiv. Hon fotograferar hemma hos personen, gärna i rörelse, för att fånga energi och miljö.
– Vi går igenom bilderna tillsammans. Det handlar om karaktär, färger, balans, form, dynamik. Det är ett samarbete – ett samtal i färg.
Från Djursholm till Bromma
Catrines verk har visats på allt från gallerier till offentliga platser. På Bromma flygplats hänger hennes porträtt av Amelia Earhart, som fick nytt liv efter att fasaden renoverades. På Djursholms Slott visade hon 2022 serien Länge Leve Konungen – en personlig höjdpunkt eftersom hon själv kommer därifrån.
– Det var extra kul att få ställa ut där jag har rötter. Kungaporträtten blev en berättelse om makt och historia, men också om människan bakom titeln.
Hemma är konsten alltid närvarande – både i arbete och i vardag. Tvillingsönerna är mitt i kreativa utbildningar inom teater och film, och huset fylls av gitarrspel, manusdiskussioner och måleriprojekt.
– Jag drar med dem på allt. Utställningar, märkliga teaterföreställningar, till och med Ramstein-konserter. Och jag har tur: min pojkvän älskar konstvärlden lika mycket som jag.
Nästa steg: Atlantis
Vad drömmer då en konstnär som redan målat allt från kungligheter till kåpor? Svaret är: något helt annat. Just nu arbetar Catrine tillsammans med kompositören Roger Assar Johansson i ett nytt projekt där konst möter opera.
– Jag kan inte säga för mycket… men det handlar om Atlantis. Och det kommer i juni. Det blir något jag aldrig gjort tidigare.
Hon håller också kurser i porträttmåleri, där hennes filosofi är enkel: alla kan måla – om man ger det tid.
– Tid, lite mer tid, och ännu mer tid. Och så måste det få vara kul. Leklusten är det viktigaste vi har.
Musiken är också en ständig följeslagare. I ateljén ljuder just nu Weyes Blood, 070 Shake, Sievert Höjem och Deserta. Och alltid: två stora koppar kaffe, hög volym och känslan av att kliva in i ett rum som väntar på att målas fram.
Catrine Näsmark
Konstnär, porträttmålare och livsbejakare
Bosatt i Stockholm
Utbildad vid Royal Danish Academy of Fine Arts
Aktuell med: ett Atlantis-projekt (juni 2025)