Yngvil Birkeland skapar genom intuitivt kaos
2022-03-08
Yngvil Birkelands arbetar intuitivt från sitt inre. Dualitet och balans är något hon utforskar i sina målningar som växer fram genom lek och impulser.
Yngvils målningar är abstrakta med figurativa inslag. Hon ser skapandet som en undermedveten process men ofta kan hon se tematiken i efterhand. Det var efter att hon deltagit på en kurs med den norska konstnärer Peter Esdaile som hon hittade fram till detta arbetssätt som la grunden för hur hon jobbar idag.
– Före kursen hade jag jobbat på ett sätt som är ganska typiskt i startfasen, jag försökte avbilda och måla mer realistiskt, då blir man lätt låst i sitt eget uttryck. Men på kursen hittade jag fram till det arbetssätt jag har idag och det öppnade en helt ny värld för mig och blev som en förlösning. I stället för att tänka att jag skulle skapa det jag hade i huvudet så uppdagade sig saker i måleriet medan jag målade och skapandet blev lätt och läkande.
– När jag jobbar startar jag alltid med varma färger så som gult och orange, kanske med inslag av blått eller grönt. Målningarna ser ofta ganska lika ut i början innan de tar en viss riktning. Allt eftersom jag jobbar vidare med nya lager provar jag att behålla några områden från det första stadiet då det jag applicerar först har ett helt eget skimmer och lyster.
Yngvil kallar det första stadiet för ”kaosstadiet”. Den delen av skapandet är full av lek och hon täcker stora delar av duken med olika klara färger kors och tvärs. När hon häller ut färgerna låter hon dem blanda sig som de vill utan att hon lägger sig i.
– Det här gör jag för att skapa en yta som är så full av djup, variation och spänning att många olika historier kan berättas i den.
När kaoset har nått ett stadium hon trivs med ställer hon upp bilden på staffliet och sätter sig med en tekopp och studerar det.
– Jag kan sitta där länge! Sedan kan jag titta på målningen från flera olika riktningar och inte se någonting alls men så plötsligt dyker det upp en linje, yta eller rörelse som fångar min blick. Det kan vara början till en kropp, en byggnad eller något i naturen. Då är jakten i gång!
För att riktigt kunna ta emot de intuitiva impulserna lägger hon gärna in meditationsstunder, något hon tycker öppnar upp för djupare lager och får målningen att flyta på lättare. Hon förstärker det hon ser med nya linjer och låter motivet växa fram tydligare. Allt eftersom dyker det upp fler idéer och element.
– Ibland kolliderar en idé med en annan och jag måste välja vad jag ska fortsätta med. Många gånger kan jag komma ganska långt i en riktning tills jag inser att det inte fungerar och att jag måste byta. Då hamnar målningen på golvet igen för en runda till.
Det är först när bilden närmar sig slutskedet som Yngvil går in i en mer styrd process. I det här stadiet gör hon medvetna val baserat på estetiska värderingar, så som komposition och färgjusteringar. När hon är klar hänger hon upp målningen i ateljén eller hemmet där hon låter den vara en stund för att verkligen känna efter om hon är färdig med verket.
– Jag arbetar alltid med flera målningar samtidigt. Om jag kör fast i en bild tar jag gärna en paus ifrån den och går över till en annan. När jag återvänder till den efter några dagar eller ett halvår kan jag se på den med nya ögon.
Trots att processen drivs framåt av Yngvils egna själsliv och en inre känsla av att behöva uttrycka sig kreativt vill hon att målningarna ska vara universella.
– Det är viktigt för mig att temana inte blir privata så att betraktaren inte upplever det som att jag trycker på dem min historia. Målet är att mina bilder ska starta en process hos åskådaren att skapa sina egna berättelser utifrån sina erfarenheter och upplevelser. Det är spännande när olika personer ser helt olika saker i mina bilder och det kan väcka något hos dem själva.
En period valde hon att inte ha titlar på verken för att inte styra åskådaren men hon insåg snart att titlar var något som publiken efterfrågade.
– Jag ville inte styra deras upplevelse men jag fick många frågor när jag inte hade titel – vad handlar det om? Vad heter den? Nu har jag titlar på verken. De kommer ofta till mig medan jag jobbar.
Yngvil jobbar inte medvetet med att skapa en särskild stämning i verken utan ser vad som händer i skapandet.
– Det landar ofta i att jag utforska olika dualiteter för att hitta en balans där båda sidor kan få komma fram på sitt sätt. Ett exempel kan vara ljuset mot mörkret eller det tunga mot det lätta. Jag tycker också det är spännande att leka med positiva och negativa ytor. Vad är förgrund och vad är bakgrund? Om man fokuserar en stund på duken ser man himmel men om man ändrar fokus kan samma yta vara hav eller en husvägg. På så vis blir bilderna både fragmenterade och sammanhängande på samma gång. Lite som livet egentligen.
Matilda Wirström
Skribent
Hitta din originalkonst på
