2022-04-28
Efter många år som polis med utstationering i krigshärjade länder uppstod ett starkt behov av kontrast för Hans Henrik Christensen. Det var då han fann lugnet i måleriet.
Hans Henrik Christensens började med att teckna och måla akvareller. Nu målar han i akryl och målningarna är abstrakta och färgstarka, ibland med figurativa inslag.
– Genom att tidigt teckna och måla med akvarell fick jag öva på begreppen dimension, balans och uttryck.
Hur brukar din skapandeprocess se ut?
– Jag har alltid en idé med en målning, men eftersom mitt uttryck ofta är abstrakt förändras bilden under processen.
Inspirationen får han från omgivningen, det kan vara en bild, ett landskap, universum eller till och med en scen från en film.
– Jag brukar överlåta till betraktaren att bedöma vilka känslor och vilken stämning bilden ger. Det spännande med det abstrakta är ju att man kan se olika saker i verket. Det kan vara figurer, landskap eller små äventyr.
Har du haft några viktiga milstolpar i ditt liv som konstnär?
– Genom mitt jobb som polis var jag utstationerad i krigshärjade länder. Det, tillsammans med tidigare incidenter, gjorde att jag fick ett psykiskt sammanbrott. Sedan fann jag ett lugn i målningen där jag kunde uttrycka mina känslor och visste att det var mitt syfte i livet.
Varför är konsten viktig i ditt liv?
– Konst är befriande. När jag målar glömmer jag tid och plats. Känslan av att skapa något är i grunden en mycket viktig del av den mänskliga naturen.
Finns det något som är utmanande?
– Det är efter att jag har lagt grunden som det blir utmanande. Nästa steg är nämligen mycket viktigt för att få det rätta uttrycket. Många av mina målerier lägger jag faktiskt åt sidan och låter dem mogna, därför har jag ofta många målerier i gång samtidigt.
Har du något tips att dela med dig av?
– Om du inte är stensäker på ditt ämne, gör målningen i steg. Det är alltid frestande att "övermåla" en tavla.
Att målning är något för alla är han övertygad om.
– Alla kan måla. Det är en naturlig del av den mänskliga naturen.
Se fler av Hans Henrik Christensens verk här!
Matilda Wirström
Skribent