2022-04-11
Ragna Gornitzka är djupt förälskad i fotografi. Hennes foton har en hemlighetsfull framtoning och fångar verkligheten som i en dröm. Hon har jobbat som fotograf hela livet och de senaste åren har hon låtit konstfotot ta mer plats.
Det viktigaste för Ragna har alltid varit ljuset och det är det som fascinerar henne i fotografiet.
– Ljuset är med mig hela tiden, jag kan inte skruva av det. Det finns någon hemlighet där som jag alltid måste jobba med och leta efter. Det handlar om att skapa någonting som ständigt förändras, jag ser det på mina blommor, de är så annorlunda om det är sol eller regn. Jag kan inte jobba med sorg eller kärlek, det är bara ljuset och det jag har framför mig som finns att arbeta med.
Ragnas motiv är ofta blomster och barn. Trots kärleken till ljus fotar hon helst i skuggorna.
– När jag fotar barn går vi alltid och leker i skuggan för där blir ljuset så magiskt. Barn är så omedelbara, det finns inget fejk i dem. Det är en annan sak att fota blommor, med dem kan jag göra vad jag vill. De säger ingenting, de bara står där.
– När jag jobbar med min konst upplever jag att jag går in i en bubbla, en lyckobubbla. Just idag stod några blommor i köket och så träffade ljuset blommorna och då såg jag någonting. Sedan tog jag ett plexiglas och höll över och droppade lite vatten. Då skedde något i processen. Ofta lägger jag lång tid på att skapa en bild.
Ragna jobbar mycket med lager. Genom åren har hon byggt upp ett helt arkiv med bilder att använda, på allt från träd, rost och stenar.
– När bilderna är i datorn händer det att de blir något annat än vad de var innan. Jag bearbetar lagren så att de smälter ihop. Men det får inte bli för snyggt, jag måste ha motstånd i det, så om blommorna blir för snygga måste jag ödelägga lite.
Resultatet planerar hon sällan från början.
– Vissa kanske vet direkt hur en bild ska bli men jag vill inte tänka så för då kanske jag missar något på vägen. Jag gillar att kunna upptäcka om det upptsår en skugga eller om ljuset plötsligt faller in från sidan på ett fint sätt.
Första gången hon fann fotografiet var det just på grund av ljuset. När hon fick en bok i handen med porträtt tagna av den norska fotografen Mårten Krogvold blev hon så tagen av fotografierna att hon bara satt och kände på sidorna. Sedan skaffade hon sig en analog kamera och började fota.
Det första motivet var dottern i ljuset från fönstret vilket blev starten på en lång karriär som fotograf.
– Jag hade min studio mitt i vardagsrummet. Varje gång min dotter gick förbi tog jag ett foto. Det fanns en tidpunkt då hon var rätt trött på mig. Nu fyller hon 35 om några dagar.
Ragna tycker om vackra landskap och att vara ute i fint väder, men inte heller det får vara för fint; då blir det inte intressant för bilden. Det bästa vädret att fota i tycker hon är dimma.
– Andra gillar våren och solen, jag älskar dimma. Även om jag bara har tofflor på mig måste jag springa ut när den kommer. Jag tar kameran med mig, kastar mig in i bilen och åker in i dimman. Då händer det saker och jag måste bara vara där ute.
Hon vill alltid ha kameran med sig.
– Om jag tar kameran med så vet jag att okej, nu är den med – antingen så blir det något eller så blir det inte det. Är den inte med och jag ser något så måste jag åka hem och hämta den.
För Ragna finns det mycket som inspirerar.
– På ett vis känns det som om tiden inte räcker till, jag har så mycket jag vill skapa. För mig känns det som att äta eller sova, det är ständigt. Det räcker inte med att sitta i mitt huvud och skapa något, jag måste få ut det. Det är en magisk känsla, som en hemlig värld för mig.
Se fler av Ragnas verk här!
Matilda Wirström
Skribent