2022-04-06
Marit målar stora porträtt och böljande landskap. Med stort fokus på ögonen fångar hon uttryck och sinnesstämningar i sina motiv.
Efter att ha vuxit upp i en släkt bestående av flera generationer konstnärer målade Marit till och från under sin uppväxt. Hon trivdes inte alls på bildlektionerna i skolan och kände sig blockerad när hon skulle måla på beställning och måleriet blev något hon hade vid sidan om.
När Marits pappa plötsligt blev sjuk och gick bort var det som att något hände. Hon hamnade som i trans och gick raka vägen till en konstnärsbutik och köpte allt hon behövde för att kunna måla.
– Det var ett sorgeår som blev ingången till måleriet på riktigt. När något sådant händer får man upp ögonen för hur skört allting är.
Framför sambons förvånade ögon växte en stor oljemålning fram på duken i vardagsrummet. Sedan dess har hon målat hela tiden.
Nu målar Marit mest i akryl men även en del i olja, akvarell och mixedmedia. Själv säger hon att hon inte kan hålla sig till en stil utan älskar att experimentera.
– Alla säger att man ska hålla sig till en stil men jag känner att jag gör precis tvärtom. Jag älskar att experimentera med nya motiv, tekniker och medier och har absolut inte fastnat i ett fack där jag känner att ”här är jag”. Det kanske är en uppenbarelse om man hamnar där men än så länge är det mycket som fångar mitt intresse och det är så roligt att prova olika saker.
För Marit är det viktigt att processen är fri; man måste kunna göra fel och ändra sig.
– Jag har olika skapandeprocesser. Ibland skvätter jag bara ner en canvas med en viss färgskala och låter det värka fram. Andra gånger vet jag redan att jag vill måla något särskilt. Då brukar jag snarare skissa upp det jag ska åstadkomma och kan börja med motivet och ta bakgrunden senare. Jag älskar skapandet och nyfikenhet på nya tavlor och uttryck. Det är så roligt när man känner att man får utlopp för det man har inom sig.
Marit målar fängslande porträtt och det som särskilt fascinerar henne är ögonen.
– Det tilltalar mig mycket med olika sinnesuttryck. Ögonen, själen och människans alla uttryck har alltid fascinerat mig. Det finns så mycket kring ett öga som man lätt glömmer bort, små linjer, hur ögonlocket är format och hur skuggorna faller under.
Har du några tips om vad man kan tänka på när man målar ögon?
– Det är viktigt att få till dragen rätt. Ansiktet består av en rätt så säker symmetri. Ögonen sitter på ett visst ställe i huvudet med ett visst avstånd till näsa och mun och det är bra om de hamnar på rätt plats för annars funkar ingenting.
Enligt Marit kan det vara bra att förstärka färgerna lite men samtidigt vara försiktig med för skarpa linjer.
– Det kan vara bra att inte dra för skarpa linjer så att det blir en streckgubbe. Jag använder många lager färg och suddar så att det blir diffust mellan lagren. Framför allt studerar jag riktiga ögon väldigt noga så jag ser hur de faktiskt är uppbyggda. Om man vågar kan man förstärka kontrasterna lite, kanske mer än man tror. Det är så stor skillnad på om du står trettio centimeter från duken eller tre meter ifrån och man får vara noga med att backa och kolla emellan.
På senare tid har Marit försökt utforska en mer abstrakt sida av konsten. Hon vill gå ifrån det ”perfekta” och hitta en ledigare stil.
– Jag älskar när vissa får fram ett porträtt utan att måla en ordentlig mun, näsa och öga och att man ändå ser ansiktet i det abstrakta. Det är för mig mycket svårare att måla så men det är något jag strävar efter att göra mer. Jag tycker om att utmana mig själv och min konst och för mig är det glädjen i konsten, att man känner att man kan utvecklas hela tiden.
Marits pappa fick aldrig se henne måla på riktigt men han finns hela tiden med.
– Min mamma har frågat tusen gånger vad som hände när han gick bort, men jag kan inte svara. Det var som om någon tryckte på en knapp.
I april ställer Marit ut på Affordable Art Fair genom ett spanskt galleri som kontaktat henne.
Se fler av Marits verk här!
Matilda Wirström
Skribent