Marie Sandell fångar det dramatiska landskapet omkring sig

2022-01-24

Stormiga hav, branta klippor, en solnedgång som speglas i vattenytan. Magin som finns i naturen när den själv ser ut som en tavla. Allt detta ryms i Marie Sandells målningar.

Marie Sandell har alltid målat. Parallellt med jobbet som rektor har hon skapat på lov, helger och kvällar. Hon har alltid älskat både jobbet och måleriet men när hennes syster fick diagnosen ALS förändrades allt. Under de två år som systern var sjuk målade hon ingenting. Men under sorgeprocessen växte en känsla fram som sa att nu var det dags. 

– Jag har alltid önskat att jag kunde måla mer. När jag såg min systers drömmar gå upp i rök kände jag att nu måste jag göra det jag själv har drömt om i hela mitt liv. 

Hon sa upp sig från jobbet och tillsammans med sin man renoverade hon en gammal verkstad på sommarstället som blev till en ateljé.

– Genom att ha ateljén och mer tid till att måla upptäckte jag en helt ny värld. Jag älskade mitt jobb som rektor men nu känner jag eufori över att ha den här tiden till att skapa.

Tidigare använde hon sig mycket av akvarell men i den nya ateljén fanns inget vatten. Alternativet blev akryl som hon fastnade för direkt. 

– När jag kommer in i ateljén börjar jag alltid med att lägga grunden, som egentligen kan se ut hur som helst. Jag målar lager på lager och i processen så uppstår en kommunikation mellan färgerna och ytorna. Genom det så växer bilden fram. 

Färgskalan är ljus och naturnära. I gränslandet mellan abstrakt och realistiskt framträder motiven som ofta är inspirerade av Västkusten. Som barn tillbringade Marie Sandell mycket tid där; när mormor och morfar hyrde stuga på Kärringön och nu senare i sitt eget sommarhus i Lysekil. Längs vägen har hon gått konsthantverksskola i Leksand och både lärarutbildning och rektorsutbildning. Flera konstkurser har det också blivit. Nu bor hon i Göteborg och där samlar hon på sig intryck till nästa tur ut till ateljén. 

– Det börjar med en pirrande känsla, nästan som ett sug. När jag känner lusten att måla noterar jag saker på ett annat sätt. Jag kan inspireras av människor på promenaden eller av andra konstnärer och deras verk. 

Ofta märker hon att den färdiga målningen liknar en plats där hon har varit, inte sällan en plats längs kusten. Det undermedvetna har sparat intrycken som senare träder fram på duken. 

– Kanske har jag en tanke från början men det slutar ofta i någonting annat. Det är allt som händer på ytan och färgernas samspel som bär mig vidare i bilden.

De perioder hon inte målar upplever hon att hon blir ringrostig. 

– Då stelnar handen och hjärnan. Bilder och kompositioner ploppar inte upp på samma sätt som när man håller på hela tiden. Ju mer jag målar desto modigare blir jag och jag vågar prova fler saker. Det är egentligen som vilket jobb som helst. Ibland behöver man göra den tråkiga biten för att träna och då flyter det inte på lika bra som när man är i sin comfort zone. 

Marie försöker hålla sig till det hon själv vill. Vid några tillfällen har hon blivit ombedd att måla ett särskilt populärt motiv men då har det tagit stopp. Hon vill gärna utvecklas och prova nya vägar men att förkovra sig i något som inte kommer inifrån kan hon uppleva som svårt. 

– Jag har en ständig dialog med mig själv om vad jag vill. Konst för mig är någonting jag också vill ge till andra så det är självklart viktigt hur andra ser på det men det är inget som påverkar valen jag gör direkt. Det är en utmaning för mig att ge mig ut och testa något annat. Jag har provat att måla mer färgsprakande men ganska snart målar jag över det. Jag vill hellre vara i min egen process och jag hoppas att det kan inspirera andra med. 

Marie Sandell målar fortfarande gärna i akvarell. Men det är det där med vattnet. På sommaren kan hon dra ut en vattenslang som gör det lättare. 

– Det får helt enkelt bli sommarmåleriet. När jag gör akvarellmålningar blir motiven gärna människor och folksamlingar, det är jag väldigt sugen på att måla. 

För att inte bli stående framför den vita duken med målarkramp börjar hon med att slänga vatten och gamla färgslattar på det. På det sättet är det vita redan förstört och förtrollningen bruten. Tillvägagångssättet är inspirerat av mentorn Anna Thörnquist. 

– Jag vill inte krympa handlingsutrymmet utan bara låta det finnas. Så i stället förstör jag direkt, då behöver jag inte vara rädd för att göra det sedan. Sen låter jag målningen växa fram i det. 

Under konstvandringen i Bottna hade Maria Sandell en utställning på Villa akvarellen i Gerlesborg, hon har även hållit workshop för personalen på en skola. Det är något hon gärna vill göra mer av i framtiden. 

– Jag är ju pedagog i bottnen. Jag känner att det ingår i min konstnärsplan – att få dela med mig av det också. 

Den 5-6 mars har hon en utställning i Lerums Tingshus och under juli och augusti blir det ytterligare en utställning på Villa Akvarellen. I november kommer hennes verk att hänga i Artportables Showroom i Stockholm. Så hon kommer fortsätta måla på. 

– Så länge det här är kul vet jag inte varför jag skulle göra något annat. 

Se fler av Marie Sandells verk här!

Matilda Wirström

Hitta din originalkonst på