Gunny Fallström värnar om de allra minsta

2022-05-31

Gunny Fallström började fota redan på 70-talet. Inspirerad av sin morbror som hade ett eget mörkrum följde hon i hans fotspår. Hon fascineras av insekter, djur och natur och fångar de små ögonblicken. 

Den första kameran var analog och blev en Nikon F som Gunny använde flitigt under uppväxten. Hon utbildade sig till kemiingenjör och tog jobb på ett stort läkemedelsföretag. Efter att ha arbetat där i 18 år insåg hon att hon inte ville hamna på ålderdomshemmet utan att ha förverkligat sin stora dröm – att köra långtradare.

Hon sa upp sig från jobbet och tog körkort för lastbil. I samma veva fick hon tvillingar och tog även körkort för buss. Hon älskade att köra och var alltid uppe i gryningen för att ta de tidiga morgonpassen, men med fyra barn hemma blev det till slut för mycket och kroppen sa stopp. Hon stannade hemma för att ta igen sig i en vecka eller två, utan att veta att det skulle ta åtta långa år innan hon kom på benen igen. 

– Det var genom naturen och mitt intresse för djur och växter som jag började komma tillbaka igen, det var läkande. Vid den här tiden hade jag bytt upp mig så jag hade en digitalkamera och köpt hus med tillgång till en naturtomt med mycket trädgård. Där kröp jag omkring och fotade insekter och djur. 

Att fånga de små ögonblicken, som när en humla landar eller en igelkott springer över gräset, kräver tålamod och väntan. 

– Jag kan sitta på en stubbe och titta länge, jag väntar och väntar. Det kan vara att ljuset faller på ett speciellt sätt eller att det är helt vindstilla, då är det större chans att det kommer något. Rätt som det är får man den där humlan på blomman.  

En milstolpe var när hon köpte sitt makroobjektiv för att kunna gå riktigt nära. 

– Skärpedjupet blir kort så det gäller att få skärpan på ögonen. Det var ett djupt hål i plånboken men ack, så kul. 

Gunny bearbetar aldrig sina bilder i efterhand. Det som fastnar på fotot är det som blir och hon är noga med att få till alla vinklar och linjer från början. 

– Jag tycker om mönster i saker och ting, det kan vara trapphus eller staplade stolar, sådant man inte tänker på i vanliga fall. Det stör mig väldigt om en vinkel inte är rät, man får slänga bilden om det är snett och vint. 

– Jag är inte så mycket för att ta kort på semestrar och sånt. När jag är ute och reser letar jag efter de små detaljerna på någon byggnad som är häftig eller hittar ett löv i en balja. Mina vänner kan tycka det är konstigt då man inte alls ser var jag har varit, men det är jag och mina minnen, det är så jag funkar. 

För tillfället jobbar Gunny med att renovera en gammal prästgårdspark så närheten till djur och natur följer med även i jobbet. 

– Jag har fria händer och vill gärna värna om den biologiska mångfalden. Belöningen är att det kommer många intressanta insekter. 

Genom att fånga det lilla i vardagen vill hon få andra att lägga märke till det som annars knappt syns. 

– Jag vill förmedla det här lilla, lilla som man inte tänker på i vardagen. Det ska gärna vara någonting som betraktaren fastnar för. Ibland kan det vara att man tycker någonting är läskigt, som en spindel till exempel; sådant man tar för givet och föser undan med handen som irriterande. Men de är så bedårande om man förstorar upp dem lite. Ett stycke natur, det vill jag förmedla och visa på att det är så underbart. Vi måste vara rädda om och värna om det som vi har så vi inte blir utan alla dessa insekter och blommor. 

Se fler verk av Gunny Fallström här!

Matilda Wirström

Hitta din originalkonst på