Bo S. Eriksson fångar naturens stillhet

2022-06-13

Över Bo S. Erikssons naturnära målningar vilar lugn och harmoni. Med klar blick avbildar han naturens levande ögonblick. 

Uppväxt på landsbygden har Bo S. Eriksson vistats mycket i skog och mark. Han har målat sedan han var liten då inspirationen väcktes av hans far som själv var en konstnärlig person. När Bo gick ut läroverket blev han tilldelad Bruno Liljefors-stipendiet för sina målningar.

– De menade nog att jag skulle ge mig på konstlinjen och satsa på det, men det var ju en osäker marknad så det blev aldrig så. 

Istället gjorde Bo lumpen redan som 17-åring och sökte vidare till polisskolan. Under sina 46 år som polis följde måleriet med som en kär hobby och under åren har det även blivit en del utställningar. Nu har han hunnit bli pensionär och kan måla så mycket han vill. 

– Jag får mycket inspiration när jag är ute och går i skogen eller jagar. Sedan har jag en rejäl kamera så jag tar mycket bilder också. Ibland målar jag av från ett foto, det kan bli både fantasi och verklighet. 

Vanan att befinna sig i skogen tror Bo gör det lättare att urskilja nyanser i det som finns där. 

– Kanske noterar jag detaljer på ett annat vis. Det ligger nog i mig just att jag håller på att måla, jag tror att jag upplever det mer än vanligt folk. Kanske har jag lite mer fotografiskt minne så att jag kommer ihåg hur det ser ut. 

Har du några förebilder?

– Jag var väldigt inspirerad av Bruno Liljefors och Zorn när jag var yngre. Sedan har jag tittat på lite modernare konst som Der Blaue Riter och August Macke. Jag målade även på det viset förr, när jag var i 20-30 årsåldern, men nu har jag fallit tillbaka till det här naturliga. 

Bo har svårt att svara på varför konsten är viktig för honom. Kanske är det chansen att få uttrycka sig eller så är det kombinationen av en fallenhet för att kunna rita och måla och sedan tycka att det är roligt. 

– Jag vill inspirera andra att ta sig ut i naturen. Jag tycker verkligen att man ska ta tillvara på chanserna att vara ute i skog och natur och njuta av livet medan man kan det, det är det viktigaste tycker jag. 

I sommar har Bo Eriksson blivit erbjuden att ställa ut i Höga kusten. Där har han en före detta arbetskamrat som brukar annordna utställning med Tomas Ledin på ett stort café i Lövvik. Det är där utställningen blir och det är något han ser fram emot. 

Vad är det mest utmanande?

– Utmaningen är att få levande bilder. Jag vill ha bilder som betraktaren ska uppleva som någonting som lever. Ett fotografi tycker jag är mer dött, men en målning av ett fotografi lever på ett helt annat vis. Många gånger vill jag ha lite rörelse i bilden. Jag tycker inte att man behöver vara för detaljerad när man målar och ritar. Jag skulle kunna måla som ett fotografi men då tappar jag livet i bilden. 

Bo har byggt om den stora övervåningen i huset till ateljé. Där har han fixat två hobbyrum, ett till sig själv och ett till sin fru. Hon jobbar med hantverk och han med måleri. Där sitter de och skapar hela dagarna och så ropar de till varandra när det är dags för kaffe. 

– Jag målar i stort sett från morgon till kväll. Oavsett om jag ska ha utställningar eller visa någonting så sitter jag och ritar och målar ändå. Det är bara så. Det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra. 

Se fler av Bo S. Erikssons verk här!

Matilda Wirström

Hitta din originalkonst på