2022-05-10
Bitte Brun sprudlar av kreativitet och tankar om livet och konsten. Med ett holistiskt synsätt skapar hon uttrycksfulla målningar som inspireras av livet och naturens ständiga återfödelse.
Det krävdes flera omvälvande händelser för att Bitte Brun skulle släppa prestigen och ta upp måleriet igen. När hon fick barnbarn och kort därefter förlorade sin pappa förändrades något inom henne och konsten fick en ny betydelse.
– Kanske hade jag tidigare varit rädd för att misslyckas eller rädd för att det inte skulle bli tillräckligt fint, men mina tavlor kändes plötsligt obetydliga, som stenar i ett hav. Måla vill jag ju göra först och främst för att jag tycker att det är kul och inte för att duga. Det var något som släppte i det.
Som ung målade hon mycket men träffade tidigt en man och bildade familj. Hon hade inga tankar på att ta upp konsten igen tills en dag då det bara hände.
– När barnen blev vuxna började jag yoga. Jag vet inte om yogan i sig kan ha haft någonting med det att göra just för att man hittar in i sig själv. Jag har varit överallt och ingenstans men jag hittade någonting där som jag hade tappat bort. Sedan kom jag i kontakt med en tjej som introducerade mig till akrylfärger. Där fanns inga begränsningar och jag kunde experimentera och göra på nya sätt. När processen blir så snabb kommer jag in i ett flow som blir roligt, jag överraskar mig själv. Efter det stod tavlorna liksom på kö för att bli målade.
Bitte jobbar med mycket färg och struktur och vill gärna att det ska vara något figurativt i den abstrakta bilden.
– Jag gräver i mig själv. Målningen ”Jag ser dig” kom ur någonting som uppfyllde mig just då. Min pappa kom hit som båtflykting 1945. De fick lämna allt och sedan kom de aldrig hem igen. Så jag målade den nu när kriget i Ukraina bröt ut och den blev väldigt stark för mig. Jag tänker mig henne som ett träd och det finns plats för alla där i hennes hår för att bli skyddade.
Tankar och reflektioner ur livet och samtal med vänner och familj som kan spegla känslor och vända en svår känsla till någonting ljust - allt det återfinns i Bittes målningar.
– Det jag älskar mest av allt är energin som alla de möten med människor mina tavlor för med sig. De tar i sin tur processen i mitt skapande framåt.
Ur det uppstod målningen Växa utan tak där en elefant håller om sin elefantunge.
– Man ska kunna växa och utvecklas utan att begränsas och få den tilliten. Det är ofta någonting sådant jag försöker förmedla.
Målningen The Rose skapade hon när hennes mamma fyllde 90 år. Känslan av att vara hudlös i målningen gör att motiven kryper in under hennes hud.
– Att se en ros som succesivt torkar och förändras, men fortfarande står kvar med skönhet i sin torkade form. En inre skönhet, och även en yttre skönhet, som består genom alla åldrar hos en människa som lever sitt liv med ett öppet hjärta livet ut. Vi blir aldrig vackrare än den vi är just idag.
Bitte beskriver sin konst som feminin och vill känna att hon själv får ro av den.
– Oavsett sinnesstämning vill jag att tavlorna ska berätta något för mig själv, jag vill komma till klarhet eller få en insikt när jag målar. Det är som att jag berättar sagor för mig själv och jag vill att de ska ha ett gott slut. När jag själv känner mig lugn så vet jag att jag är färdig med tavlan. När det finns något meditativt i färgkompositionen, rörelserna och linjerna.
Ett hollistiskt tänk genomsyrar både tavlorna och Bittes syn på livet och tillvaron.
– Vi är alla länkade med varandra och med naturen. Vi är precis som träden. I november ser vi hur de bara står där med sitt tålamod och samlar kraft och väntar. Även om vi tappar bort oss så är vi alla en liten, perfekt del av någonting mycket större. När vi har med varandra att göra möter vi de vi behöver ha omkring oss för att må bra. Sådant ger mig tröst.
Har du haft några milstolpar i livet som har påverkat ditt skapande?
– Jag målar mitt eget liv. Jag har processat min pappa mycket och hans bortgång; idag förstår jag någonting som jag inte förstod förut. På samma sätt tänker jag nu om mina barnbarn. Jag har en jättevild liten tjej som är så hungrig på livet. Hon är så oslipad men hon har allt inom sig. Jag vet att hon kommer att finnas långt efter att vi är borta, det är svindlande.
Vilka känslor och stämningar vill du få fram i din konst?
– Jag hoppas att mina målningar ska ge bra energi, att de ska ge tröst eller sprida en positiv känsla. När målningen finns i rummet ska man känna att det blir en bra energi.
Vad händer framöver?
– Den 4-9 juni har jag utställning på Galleri & Café Roddhuset tillsammans med två vänner, Annette Landin och Pirkko Mikkonen, som jag mött genom konsten. Den 3-8 september ställer jag och Pirkko ut på Engleson i Stockholm. Jag vill hela tiden förnya mig lite så jag har experimenterat en del och nu letar jag efter vad jag ska hitta på härnäst. Nu har jag också precis fått nycklarna till min nya ateljé nära Täby Kyrka i Kyrkbyn. Genom att måla lär jag mig jättemycket om att måla men nu måste jorda mig lite, kanske gå lite i skogen.
Matilda Wirström
Skribent