Arbetet stannar inte i ateljén för ikonmålaren Julia Basmadjieva-Sundin. Hennes researcharbete innefattar resor till kloster och kyrkor på Balkanhalvön – lika viktig är den ständiga närheten till människor och deras tro.

 

Att lyfta fram en specifik tro är inte nödvändigt för ikonmålaren Julia Basmadjieva-Sundin. Men att tron ständigt finns närvarande för henne och hennes kunder, och att skammen kring att tala om den måste bort, är desto mer trängande.

– Det ska inte behöva vara så farligt att säga att man är troende. Idag finns en rädsla och en skam att säga att man är troende– och när jag säger “tro” så talar jag inte om kyrka som institution utan om religion i sig. Att hitta Gud är att vara en bra människa för alla runt omkring dig och en motivation till att utveckla dig själv som människa. Tron gör dig till en bra make eller maka, en bra mamma eller pappa – allt hänger ihop. Innerst inne är många troende, men det är svårt att tala om idag eller ens erkänna det för sig själv.

Julia Basmadjieva-Sundin är en av de ikonmålare som bidrar till att förlänga en mångtusenårig tradition och hennes ikonmåleri är lika eftertraktat som det är djupt rotat i tålamodet och kärleken till det hon gör.

– Jag har kunder som återkommer och fortsätter att köpa från mig när jag ställer ut. Det är ett krävande och kärleksfullt hantverk, och att få höra att någon berörs av det är den bästa kommentar jag kan få. Jag brukar säga att: du ska inte betrakta ikonen – ikonen ska betrakta dig! Gör den det, ja då har jag lyckats med mitt arbete.

Julia Basmadjieva-Sundins utställningar drar också många besökare. Människor köper i regel ikoner till sig själva, till barn eller till någon som ligger på sjukhus. Beställaren har ofta en särskilt plats i hemmet för ikonen.

– Jag säger till människor att de ska lägga ikonen på en plats som de tycker är lugn och skön. När du har en lugn eller en svår stund kan du stanna där framför den – det ger dig lugn i själen.

 

 Kristi sörjer Se fler ikoner

En avgörande del i Julias arbete är att finna bra ikonbilder att inspireras av. Det är inte bara Ryssland som är en viktig inspirationskälla utan även Julias hemland Bulgarien och resterande Balkanhalvön.

– Jag letar rätt på gamla lager i olika ortodoxa länder. I kyrkor eller kloster finns ofta arkiv där det går att se vem som beställt en ikon och hur ikonen såg ut. Förr i tiden lämnade varje ikonmålare en beskrivning av hur ikonerna såg ut – alltifrån hur grunden var gjord, till färger och motiv. Dessa gamla förlagor blir en vägledning när jag skapar nya ikoner. Vi säger inte att vi kopierar utan att vi återskapar gamla ikoner – det är gamla bilder som annars riskerar att försvinna.

Bilderna som Julia ibland utgår från innehåller en förbluffande stor mängd information för den som kan tyda den. Det är inte bara religösa budskap; utöver figurerna och deras klädsel finns information om ursprung och tid i arkitektur och det landskap som visas i ikonens bakgrund.

– Det finns många koder i målningen. Men många tror att det är fasta regler som gäller, så är det inte riktigt. Det gäller för några särskilda figurer så som Maria och Johannes Döparen, men annars finns det stor frihet i att måla en ikon. I historien går det att se alltifrån naiva figurer till mer avancerade. Även när det gäller material är variationen stor – de mest dyrbara gjordes i Ryssland där det fanns efterfrågan på ikoner med ädelstenar, silver och guld.

Historierna bakom ikonerna var också nyckeln när Julia fick upp intresset från de svenska köparna.

– Första utställningen jag gjorde var bara ikoner och väldigt lite information. När jag sedan började skriva texter till ikonerna så märkte jag att folket stannade kvar och blev intresserade. De ville plötsligt prata om vad de såg och det blev en aha-upplevelse att det är inte bara var en bild med en figur utan att det fanns så mycket kunskap och information bakom.

Johannes Döparen Se fler ikoner

Hantverket har kommit efterhand och de fantastiska resultaten kommer efter extrema mängder tålamod.

– Mina föräldrar hade en vän som var ikonrestaurator. Det var spännande att se hur han återskapade dessa fina figurer – det var någonting magiskt i det och jag började lära mig om ikonmåleri som barn.

– När jag kom till Sverige hade tankarna på ikonmåleriet försvunnit, men jag var alltjämt intresserad av konst. När jag gift mig här och fick se en kurs i ryskt ikonmåleri så började jag om igen. Jag upptäckte återigen hur det är en slags meditation när jag sitter och målar. Och det är fantastiskt att till slut se resultatet med alla lager och vad jag åstadkommit. Det spelar ingen roll hur många gånger jag gör om, till slut tyckas det. Även min man frågar hur jag kan sitta och måla i flera timmar.

– Det är en utveckling hela tiden. Vi träffas varje år i den bulgariska ikonografiska föreningen och det är alltid något nytt att lära sig för att skapa något ännu vackrare och att lyckas beröra ännu mer. Det ger mig kraft att fortsätta.

 

Maria med barnet Se fler ikoner

Julia förbereder just nu inför en konstrunda till Påsken.

– Ikonerna börjar komma fram mer och mer och det glädjer mig. Jag vill gärna se att ikonerna förflyttar sig från kyrkor och in till  konstsalar och museer. Det är en gammal konst som även funnits i Svenska kyrkan på 1000-1100 talet. Fler museer borde ställa ut ikoner men det finns en rädsla för religion. Religion är inget att vara rädd för oavsett om den är muslimsk eller ortodox – i grunden lär religion oss att bli bra människor. Om jag vore gallerist skulle jag samla alla religioner i konsten och låta dem berätta gemensamt om varför vi är skapade.

Som beställare av en ikon tipsar Julia om att titta extra på ögonen.

– Det är en detalj som alla duktiga ikonmålare är noga med att måla. Ögonen ska flytta sig. Hittar du rätt ikon så ska det kännas. Ikonen ska välja dig!

Läs mer på hemsidan