Under onsdagen presenterades en utredning om konstnärernas villkor. Man vill ha statligt anställda konstnärer, konstnärliga produktionshus för ungdomar och även en ny bildkonstnärsfond. Den innehåller även konkreta förslag som hävdar den sjukpenninggrundande inkomsten för konstnärer.

– Satsningarna är nödvändiga, då de flesta konstnärer idag inte får betalt för sin arbetstid när de anlitas av offentligt finansierade konsthallar och museer, säger Eva Månsson som är verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation.

Det var under onsdagen som man överlämnade den statliga konstnärspolitiska utredningen ”Konstnär – oavsett villkor?” till kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke. Tanken med utredningen är att man vill stärka finansieringen av utvecklingsavtalet, MU-avtalet, dels med fem miljoner direkt till arrangörer och främjandeorganisationer, dels genom en pott på 25 miljoner kr som ska stärka konstnärernas villkor inom Kultursamverkansmodellen (den regionala kulturpolitiken). Det var närmare 20 år sen som en liknande analys gjordes.

– Satsningarna är nödvändiga, då de flesta konstnärer i dag inte får betalt för sin arbetstid när de anlitas av offentligt finansierade konsthallar och museer. Däremot är utredningens förslag alldeles för lågt räknat. Statsbudgeten gick med 54 miljarder i överskott förra året. Regeringen kan och bör satsa 20 miljoner kr redan i vårbudgeten 2018 så att konstnärerna får skäliga ersättningar redan detta år, säger Eva Månsson, verksamhetsledare för Konstnärernas Riksorganisation.

I utredningen vill man bland annat införa en helt ny fond för bild- och formkonstnärer. Inspirationen från denna kommer från den norska konstnärsfonden. Fonden ska skapas genom en liten avgift på andrahandsförsäljningen av konst där upphovsrätten slutat gälla. Ann-Christin Nykvist som gör utredningen uppskattar att en sån fond skulle kunna dra in minst 40 miljoner kronor per år.

– Det här är ett mycket bra och viktigt förslag som utreddes redan 1997 av staten. Tyvärr har förslaget blivit liggande. Fonden kommer att skapa möjligheter för många bild- och formkonstnärer att utveckla sina konstnärskap över tid, säger Eva Månsson.

Det slutar inte där. Med utredningen vill man även stärka statens arbete med offentlig konst. Tanken där är att införa ägardirektiv om enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar till statliga fastighetsbolag.

– Det här är ett bra och viktigt förslag då det bidrar till att invånarna får ta del av mer konst i sina livsmiljöer, samtidigt som det ger fler konstnärliga gestaltningsuppdrag. Även myndigheter som investerar i infrastruktur så som Trafikverket bör får direktiv, säger Eva Månsson.

Ett till förslag är att stärka konstnärernas möjligheter att ta del av socialförsäkringssystemen och man föreslår en utredning för att stärka pensionerna.

– Det är en viktig stomme i utredningen. Självklart ska konstnärer precis som andra yrkesgrupper kunna ta del av våra trygghetssystem. Det skapar förutsättningar för fler att våga satsa på sitt konstnärskap och det leder till mer konst i samhället.

I utredningen föreslås en räcka satsningar som har goda förutsättningar att förbättra villkoren för konstnärerna – så som en allians för upphovspersoner, fler konstnärliga residens, stärkt stöd till centrumbildningar, digitaliseringssatsningar, förstärkning av konstbildningen md mera.

– Så länge bild- och formkonstnärer tjänar 13 000 kr före skatt blir konstnärsyrket en klassfråga och minskar mångfalden. Därför är det bra att det har gjorts en utredning som lägger förslag på ett stort antal områden. Nu behöver både nuvarande regering och den som väljs i höst, omvandla de här förslagen till konkret politik. Det måste vara möjligt att leva på konstnärlig verksamhet i Sverige, säger Eva Månsson.

Under våren kommer utredningen att skickas in och då kommer Konstnärernas Riksorganisation att analysera förslagen i detalj.