Målningar är som frusna ögonblick, en plats för betraktaren att stanna upp i. Konstnären Birgitta Emnell Gatestål skapar ögonblicksbilder som berättar en historia, inspirerad av naturen och människor hon möter. Nu ställer hon ut i Artportables showroom med ett mångsidigt urval av målningar och skulpturer.

Som konstnär lever Birgitta Emnell Gatestål efter synsättet att konst inte alltid behöver vara så svår. Huvudsaken är att konsten väcker något till liv i den som tittar. Vare sig om det är på grund av att verket är suggestivt eller vackert. Birgittas egna verk består av en stor variation tekniker och stilar, från akvarell och akryl till tusch, collage och keramik. Bredden i hennes konstnärskap har utvecklats tack vare nyfikenheten hos en person som ofta har många bollar i luften.

– Vissa säger att man ska hålla på med en stil, eller en teknik, för att det gör en till en identifierbar konstnär. Men jag tycker det är så roligt med olika stilar och det går lite i perioder. Ibland är jag helt inne i en akrylperiod och sedan kan det skifta så att jag bara gör collage under en tid.

Utställningen i Artportables showroom är inget undantag. Verken är en härlig blandning av färgstarka och kontrastrika skogsmotiv, porträtt och skulpturer. Det som förenar dem är Birgittas förmåga att skapa en förlängning av verken, som en berättelse.

– Om man sätter in en liten figur eller en människa i verket, vilket jag har börjat göra allt mer senaste tiden, så kan man tänka sig: ”Vart är dom på väg, det här äldre paret på tandemcykel? Vad är deras historia?”. Det kan vara så många olika saker, och i nästa ögonblick ändrar sig historian igen. Det tycker jag är spännande.

Vad har skogen för roll i dina målningar?

– Egentligen är jag en havsmänniska, jag älskar verkligen havet. Men jag tycker att träd och skuggor är väldigt, väldigt vackra. Träd säger så otroligt mycket, med barken till exempel, ytor fascinerar mig väldigt mycket.

För ungefär fem år sedan tog livet en helvändning för Birgitta. En utbränning fick henne att omvärdera sitt liv och till slut vände hon sig till konsten för läkning. Nu känner hon sig som en bättre och mer välmående människa än innan utbränningen.

– Det har förändrat mig väldigt mycket, jag tror inte man kommer tillbaka till den man var innan efter en utbränning. Det kanske man inte ska heller. Det går verkligen att vända det negativa till en styrka. Jag fick tid att utveckla mitt konstnärskap, och efter en konstutbildning sa jag upp mig från jobbet för att satsa på konsten, i alla fall på deltid.

Livets utmaningar förde med andra ord Birgitta närmre konsten, även om hon hade ägnat sig åt måleri under större delen av sitt liv. Under ett av livets tuffare perioder gjorde konsten henne både gladare och starkare. Kanske är det inte så underligt att de konstnärer som står som inspirationskälla för henne är kvinnliga konstnärer som under sin levnadstid fick kämpa sig fram för att kunna ägna sig åt det de brann för.

– Jag fascineras väldigt mycket av kvinnliga konstnärer, från 1800- och 1900-talet, som Frida Kahlo till exempel. Under den tiden var det ju svårare att hävda sig och visa upp sig som kvinnlig konstnär. Det var till och med så att man fick mörka lite och kanske säga att det var någon annan som hade skapat verken. Deras talang och kamp är verkligen en förebild.

Upptäck fler verk i Birgitta Emnell Gateståls Artportable Portfolio.