Kristina ”Stina” Ekberg Renström har målat sedan tidig ålder. Från den dag då hennes teckning visades upp på ett föräldramöte i skolan har hon velat skapa konstverk. Det var dock senare i livet som hon hittade just sitt uttrycksätt och sedan dess har konsten tagit stor plats i hennes liv. Hennes konst har kommit att kretsa kring starka kvinnor och att uppskatta sig själv. Nu ställer hon ut i vårt showroom. 

Dina målningar föreställer kvinnor, har du alltid haft just kvinnor som ditt motiv? 

Jag har alltid gillat att måla människor men med åren har min konst utvecklats på det sätt att jag har ökad kroppsmedvetenhet i mina motiv och att ansiktena fått mer känslor. Förr målade jag mer blommor men nu blir det kvinnorna som jag fokuserar på. Rent konstmässigt är män är svårare för mig att måla. Kvinnorna blir mer naturliga, med sina runda former. Jag tycker om sensualitet, och manskroppen är svårare att få rätt när det gäller den aspekten. Jag beundrar konstnärer som bemästrar både mäns och kvinnors kroppsformer. En kvinna känner igen sitt eget uttryck och det blir lättare att få fram på duken. När jag målar känner jag kroppsformerna och handen vet hur den ska röras när den skapar en kvinna. 

Dina verk har ofta väldigt glada färgkombinationer och detta tillsammans med kvinnomotiven har av andra beskrivits som feministiskt, hur skulle du själv beskriva din konst? 

Jag lyssnar mer på vad andra säger om verken och påverkas mycket av deras åsikter och iakttagelser, att verken ofta uppfattas som feministisk konst tycker jag är fint. Det är ovanligt att vi tänker på våra kroppars funktion utan vi fokuserar ofta på yttre egenskaper. Kroppen är så primär i livet och den är totalt fantastisk. Det vill jag fånga i mina verk. Just kvinnokroppen är intressant som en källa till liv. Kanske är det därför jag fastnat för kvinnor i mina motiv. Angående färgerna tycker jag att det är intressant hur rosa gått från att vara en babyfärg till en feministisk maktfärg. Just nu känner jag mig väldigt färgglad, jag gillar färg och blir glad av det. Genom färger kan jag på ett bra sätt uttrycka livslust. 

Vilka material arbetar du helst med?

Jag arbetar ungefär hälften hälften med akrylfärger och oljefärger. Jag har alltid tyckt om att gå i färgaffärer och jag dras genast till butiker som säljer färg och tapeter och liknande produkter. Det är alltid intressant att få inspiration på detta sätt.  

Hur ser din skaparprocess ut?

Jag skissar upp kroppar men jag vill gärna hålla motivet väldigt fritt. Jag märker att varje målning har en mental uppgång och en nedgång men slutligen binds motivet ihop och motivet känns rätt igen. När man målar är det lätt att förlora sig i motivet. Kommer den konstnärliga krisen mitt när man målar är det bara att fortsätta och kämpa sig vidare. Ger man konstverket tid så går det oftast vägen. 

Vad har ditt konstnärskap betytt för dig genom åren?

För mig är skapandet väldigt viktigt. Under en tid i mitt liv när jag var utbränd satte jag mig med blocket och började skapa. Känslan när jag kände att ”här har jag någonting” var helt fantastisk. Jag tog initiativet att gå en krokikurs och det gav mig så mycket glädje. Jag började att inkludera konsten i min vardag, ett beslut jag är tacksam för. Det som är viktigt att komma ihåg är att det måste komma inifrån, man får inte bara försöka vara till lags och försöka matcha det folk tidigare gillat. Då tappas kärnan i varför man skapar. Då finns det en risk att man ledsnar. Därför följer jag alltid mitt hjärta och personliga konstspråk. Behovet att uttrycka mig går genom skapandet. Jag söker inte längre, jag har hittat det!